Arete podd studiematerial avsnitt 11: Idéprogrammet – strategi för ett bildat samhälle

Introduktion

Detta material har tagits fram av Arete Tankesmedja för att bjuda in till reflektion. Här samlas källor, länkar, rekommenderad läsning och frågeställningar. Vi vill, med detta material, uppmuntra till att i studiecirkelform, eller annan social sammanslutning, ta sig an poddens teman. På så vis tar vi gemensamt ansvar för det demokratiska samtalet!

Sammanfattning av poddavsnittet

I detta avsnitt av Arete diskuterar deltagarna Aretes idéprogram, som syftar till att göra ett bildat samhälle till ett övergripande samhällsmål där folkbildningen fungerar som motor. Samtalet tar avstamp i de historiska svenska folkbildningsutredningarna från 1924 och 1944. Dessa slog fast att bildningsarbetet måste bäras av människorna själva och vara fritt och frivilligt – fritt från staten, arbetsgivare, partier och samfund – som ett direkt och medvetet försvar mot totalitarism och fascism.

Deltagarna lyfter fram att dagens politiska splittring och nedskärningar av anslag till studieförbunden hotar denna demokratiska kärna. Idéprogrammet identifierar fyra stora samhällsutmaningar som kräver omställning: den sociala (psykisk ohälsa, ensamhet, kriminalitet), den teknologiska (AI och automatisering), klimatkrisen samt arbetslöshet som en systemeffekt.

En central del av diskussionen handlar om hur dagens ekonomiska paradigm medvetet upprätthåller en viss arbetslöshet (enligt teorier som NAIRU) för att tygla inflationen och skydda kapital, samtidigt som systemet och politikerna moraliserar och lägger skulden på den enskilde individen. Som motkraft föreslår idéprogrammet bland annat en statlig bildningslön (jämställd med arbete), ett livslångt bildningskonto, lokala bildningsnav i varje kommun och att folkbildningen erkänns som en del av Sveriges civila beredskap.

Länkar

Reflektionsfrågor

  1. Bildning kontra utbildning: Podden lyfter fram att Hitlers officerare var högutbildade men saknade demokratisk bildning. Vad är den principiella skillnaden mellan en instrumentell utbildning (att lära sig ett yrke) och en demokratisk bildning (att utveckla omdömeskraft)?
  2. Det fria och frivilliga provokationerna: Att låta vuxna människor bilda sig fritt och frivilligt med ekonomiskt stöd kan väcka missunnsamhet hos dem som tvingas gå till jobb de inte trivs med. Hur kan vi bemöta argumentet att det är ”orättvist” att vissa får betalt för att bilda sig på egen hand, medan andra sliter i stressiga lågstatusyrken?
  3. Arbetslöshet som ett medvetet systemval: Enligt ekonomiska modeller som NAIRU är en viss arbetslöshet inbyggd i systemet för att skydda kapital mot inflation. Hur påverkar det vår moraliska syn på arbetslösa när vi vet att arbetslösheten är en nödvändig systemeffekt och inte enbart handlar om individens egen vilja eller motivation?
  4. Bildningslönens dynamik: Idéprogrammet föreslår en ”bildningslön” som ska jämställas med arbete. Tror ni att en sådan reform skulle leda till ett ”soffliggande” samhälle, eller skulle det frigöra kreativitet, entreprenörskap och nya samhällslösningar så som deltagarna hävdar?
  5. Politiska perspektiv på folkbildning: Historiskt fanns en bred enighet mellan konservativa, liberala och socialister kring folkbildningens värde, om än med olika motiv (samhällsgarant, mänsklig frigörelse respektive klassresa). Hur ser dessa argument ut idag? Vilka politiska krafter vinner respektive förlorar på en stark, självständig folkbildning?
  6. De fyra omställningarna: Idéprogrammet pekar ut social, teknologisk, klimatrelaterad och systembunden omställning som våra största utmaningar. Vilken av dessa fyra utmaningar upplever ni som mest akut, och hur kan det lokala föreningslivet eller en studiecirkel praktiskt bidra till att möta den?
  7. Accelerationens gränser: Tekniken (t.ex. AI) utvecklas i ett rasande tempo, medan människans relationella och etiska mognad är en mycket långsammare process. Hur kan vi använda folkbildning för att förhindra att tekniken springer ifrån vår mänskliga förmåga att göra etiska bedömningar?
  8. Det digitala utanförskapet: Podden beskriver hur grundläggande samhällsfunktioner som vård och parkering kräver digital kompetens. Är digitaliseringen ett demokratiskt framsteg eller har det blivit ett verktyg för exkludering? Hur kan en ”etisk digital bildning” se ut i praktiken?
  9. Mediebilden och det ekonomiska språket: Podden hävdar att 90 % av experterna i SVT:s Ekonomibyrån kommer från banksektorn, vilket begränsar vårt ekonomiska tänkande. På vilket sätt styr det ekonomiska språket och medias expertval våra föreställningar om vad som är politiskt och ekonomiskt möjligt i samhället?
  10. Civil beredskap och motståndskraft: Idéprogrammet föreslår att folkbildningen ska erkännas som en del av Sveriges civila beredskap. Hur kan ett starkt nätverk av studiecirklar och folkhögskolor fungera som ett skydd mot desinformation, propaganda och samhällskriser?

Källor, författare och tänkare som nämns

  • Aretés idéprogram: Det centrala dokumentet som diskuteras i avsnittet, tillgängligt på arete.nu i både en nationell version och en version anpassad för det kommunala aktivitetskravet, se här: https://www.arete.nu/ideprogram/
  • Folkbildningsutredningarna från 1924 (SOU 1924:5) och 1944 (SOU 1946:68 utredningen påbörjades 1944 men färdigställdes först efter kriget 1946): Statliga utredningar som etablerade och stärkte principen om folkbildningens frihet och dess koppling till att säkra ett demokratiskt samhälle mot auktoritära krafter.
  • Milton Friedman: Nyliberal ekonom som lyfts fram i samband med begreppet NAIRU (non-accelerating inflation rate of unemployment) samt idén om negativ beskattning (en form av medborgarlön) för att skapa rörlighet på arbetsmarknaden. En kort rättelse: Det Friedman lanserade, i sitt AEA-presidentanförande 1968 (”The Role of Monetary Policy”), var ”the natural rate of unemployment” – tanken att det inte finns någon långsiktig avvägning mellan inflation och arbetslöshet, och att arbetslösheten på sikt återgår till en ”naturlig” jämviktsnivå oavsett inflationstakt. Edmund Phelps kom fram till samma slutsats parallellt (1967). NAIRU myntades sju år senare, 1975, av Franco Modigliani och Lucas Papademos. Det syftar dock på samma sak. I Sverige används ibland ”jämnviktsarbetslöshet” för detta.
  • Thomas Piketty (refererad till som ”Piket”) & Global Justice Project: Nämns i relation till ekonomiska lösningar där arbete fördelas annorlunda och människor blir mer ”arbetsfria”.
  • Ciros Future (eller Ceros Future): En tankesmedja/organisation som nyligen gjort en undersökning som visar att människor vill vara mer aktiva i samhället men saknar verktyg eller forum för hur de ska gå tillväga.
  • Margaret Thatcher: Hennes kända tes ”society doesn’t exist” (”samhället finns inte”) refereras till för att beskriva hur det nyliberala värdesystemet brutit upp mänskliga relationer.
  • Adolf Hitler / Hitlers officerare: Används som exempel på att hög instrumentell utbildning inte garanterar ett humant eller välmående samhälle, eftersom officerarna i Nazityskland var högutbildade men saknade demokratisk bildning.
  • SVT:s Ekonomibyrån: Nämns som ett exempel på hur mediebilden av ekonomi snävas in, då en textanalys visade att 90 % av de medverkande experterna är högersinnade ekonomer från bankväsendet.
  • Kairos Future: En studie vid namn framtidens engagemang nämns https://www.kairosfuture.com/se/forskning/projekt/engagemang/

Rekommenderad läsning:

Aretes idéprogram: läs här

Global justice project: läs rapporten här

Folkbildningsutredningen 1944: SOU1946:68

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen