Arete som motkraft: När folkbildning blev arbetsmarknadspolitik

Krönika

När jobben inte räcker till svarar politiken med mer utbildning. Men utbildning skapar inga nya arbeten – den flyttar bara runt människor i kön. Och folkhögskolan riskerar att glömma vad den en gång var till för.

Arbetslöshet behandlas i dag nästan reflexmässigt som ett kompetensproblem hos individen. Den som saknar jobb ska läsa mer, validera mer, bli mer anställningsbar. Men bakom den reflexen döljer sig en förskjutning av ansvar – från den ekonomiska politiken till den enskilda människan, och från samhällets struktur till folkhögskolans klassrum.

”Utbildning i sig skapar inte efterfrågan på arbetskraft.”

I krönikan, publicerad hos Sveriges folkhögskolor, pekar jag på hur 1980- och 90-talens ekonomiska omläggningar formade dagens arbetsmarknad mer än någon utbildningsnivå gjort – och varför folkbildningen gör sig själv en björntjänst när den låter sig reduceras till arbetsmarknadspolitik. Folkhögskolans uppdrag är större än så: att bilda människor som tar ansvar för sina liv och för det samhälle de delar med andra.

✦ ✦ ✦

Läs hela krönikan hos Sveriges folkhögskolor →

Daniel BertonDaniel BertonRektor på Åsa och Eskilstuna folkhögskolor och kassör i Arete – folkbildningen och pedagogikens tankesmedja.

Krönikan publicerades hos Sveriges folkhögskolor den 13 april 2026. Läs originalet hos Sveriges folkhögskolor →

Krönikor på Arete.nu uttrycker skribentens egna uppfattningar.

Rulla till toppen