Introduktion
Detta material har tagits fram av Arete Tankesmedja för att bjuda in till reflektion. Här samlas källor, länkar, rekommenderad läsning och frågeställningar. Vi vill, med detta material, uppmuntra till att i studiecirkelform, eller annan social sammanslutning, ta sig an poddens teman. På så vis tar vi gemensamt ansvar för det demokratiska samtalet!
Kort sammanfattning
Samtalet i Arete-podden spelades in under Åsadalens Demokratifestival och fokuserar på pedagogik, mod och de kulturer som håller rörelsen vid liv. Erik Hjulström, universitetsadjunkt i pedagogik, reflekterar över kopplingen mellan hiphopens samplingskultur och akademiskt skrivande, där han liknar sökandet efter idéer i gamla texter vid att ”gräva i skivbackar” (diggin’ the crates).
En central del av diskussionen är en kritik mot det traditionella skolsystemet som, genom fastlåsta tempon och ständig bedömning, ofta får elever att framstå som mindre läraktiga än de faktiskt är. Samtalet betonar att intresse är grunden för allt lärande och att folkhögskolan spelar en avgörande roll för att återupprätta tron på den egna bildbarheten hos dem som skolan har svikit.
Länkar
Reflektionsfrågor
-
- Samplingskultur som metod: På vilket sätt kan vi använda idén om att ”sampla” andras tankar och erfarenheter för att skapa något eget i vårt lärande?
- Jämlik bildbarhet: Om vi utgår från idén att alla föds radikalt jämlika i sin förmåga att lära, vad är det i samhället och skolan som skapar ojämlikhet senare?
- Skolans ”trubbiga instrument”: Hur påverkar åldersindelning och fastställda tempon vår syn på vad som är en ”normal” elev?
- Intresse vs. Bedömning: Erik hävdar att ”allt fungerar om eleven blir intresserad”. Hur kan vi skapa intresse utan att döda det med betyg och prov?
- Modet att uttrycka sig: Hur kan vi skapa miljöer där människor vågar uttrycka sig fritt (likt dans eller hiphop) utan rädsla för att bli dömda?
- Lärarrollens kärna: Vad innebär det i praktiken att en lärare ska ha kärlek till både sitt ämne och sina elever?
- Kunskap och makt: Är kravet på ”disciplinerad kunskap” och matriser ett sätt för politiken att kontrollera snarare än att bilda?
- Folkhögskolans särart: Vilken funktion fyller folkhögskolan i ett samhälle där den ordinarie skolan ofta sorterar människor efter prestation?
- Utbildningens gränser: Kan utbildning verkligen lösa politiska problem som krig och klyftor, eller lägger vi för stort ansvar på femåringars axlar?
- Det oändliga samtalet: Hur kan vi i vår grupp nå en ”fusion av horisonter” där olikheter vidgar vår gemensamma förståelse istället för att skapa konflikt?
Vilka är de tre viktigaste lärdomarna du tar med dig från detta avsnitt och hur ska du praktisera dem?
Källor, tänkare och personer som nämns i avsnittet
- Erik Hjulström: Universitetsadjunkt i pedagogik vid Mälardalens universitet och huvudgäst i avsnittet.
- Johann Friedrich Herbart (1776–1841): En pedagogisk filosof som Erik ofta citerar. Herbart menade att skolan ofta får elever att framstå som mindre läraktiga än de är och att lärarens främsta uppgift är att väcka ett mångsidigt intresse.
- Jean-Jacques Rousseau (1712–1778): Filosof som nämns för sin tes om att människor föds fria och jämlika, men begränsas av samhällets strukturer.
- Hans-Georg Gadamer (1900–2002): Filosof känd för begreppet ”horisontsammansmältning” (fusion of horizons), vilket Erik använder för att beskriva hur olika tolkningar möts.
- Jacques Rancière: Samtida filosof som nämns för sina tankar om ”den okunnige läraren” (the ignorant schoolmaster) och jämlikhetens logik.
- DJ Shadow: En känd hiphop-producent som nämns som ett föredöme för hur man genom sampling ger nytt liv åt bortglömd kultur.
- Simona Mohamsson: En politiker som används som exempel på hur stress och ångest i en utfrågningssituation kan få en kunnig person att framstå som okunnig.
- Fichte: Filosof som nämns i samband med skapandet av den tyska folkskolan.
- Kool Herc: En av hiphopens pionjärer som nämns som exempel på kulturell blandning.
