Arete podd – studiematerial avsnitt 12: Vem äger rätten att veta, förmedla och forma våra liv?

Reflektionsfrågor

1. Vem bestämmer vad som är värt att veta? Hur märks kampen om den ”epistemiska auktoriteten” i vårt eget samhälle och i våra egna erfarenheter av utbildning?
2. Är läroplanen någonsin opartisk? På vilka sätt speglar dagens läroplaner och kunskapskrav politiska prioriteringar framför genuint kunskapssökande?
3. Skolplikt kontra frihet: Hur balanserar vi statens rätt att utbilda medborgare mot individens och familjens frihet? När blir skolan en frizon och när blir den ett tvång?
4. Vad gör matrisstyrning med lärandet? Hur påverkas lärarnas pedagogiska handlingsutrymme och elevernas nyfikenhet när fokus hamnar på mätbarhet, utvärdering och kontroll?
5. Intelligensernas jämlikhet: Vad händer med ett samtals- eller klassrumsklimat om ledaren/läraren utgår från Rancières tes att alla deltagare redan äger samma intelligens?
6. Kropp och intellekt: Hur kan vi bryta en försnävad kunskapssyn och återföra estetiska, praktiska och kroppsliga erfarenheter i lärandet?
7. Studiecirkelns unika form: Vad är det som gör studiecirkeln och det fria samtalet till en så stark form för bildning jämfört med traditionell katederundervisning?
8. Relationen mellan lärare och deltagare: Vad innebär det kinesiska ordspråket ”Teacher and student together make the teaching” i praktiken när vi lär tillsammans?
9. Utbildning för arbete eller för livet? Hur ser vi på förskjutningen från att fostra demokratiska medborgare till att forma anställningsbara eller vinstdrivande individer?
10. Skapa oaser i systemet: Går det att skapa fria, mänskliga och bekräftande mötesplatser för lärande inom ramen för dagens hårt styrda institutioner – och hur gör vi det i så fall?

Källor, författare och tänkare

1. Thomas Popkewitz (utbildningsforskare): Nämns i samband med en bokserie om avancerade utbildningsstudier. Popkewitz visar att läroplaner inte är neutrala dokument, utan aktiva redskap som producerar specifika människotyper.
2. Jacques Rancière (fransk filosof) och Joseph Jacotot: Boken Den okunnige läraren (Le Maître ignorant) diskuteras ingående. Rancière utgår från pedagogen Joseph Jacotot och tesen om intelligensernas jämlikhet. Lärarens viktigaste uppgift är inte att överföra färdig kunskap från en hierarkisk position, utan att rikta elevens vilja och uppmärksamhet samt bekräfta eleven som en jämlik tänkande individ.
3. Tomas Englund (professor och Carl-Anders Säfströms tidigare handledare): Lyfts fram för perspektivet att skolan ger barnet en rättighet och en frihet från familjens makt.
4. Gustav Fridolin (tidigare utbildningsminister): Nämns kort i samband med begreppet epistemisk orättvisa, som berördes i avsnitt 4.
5. De gamla grekerna, Platon och sofisterna: Antikens greker såg musik och matematik som två sidor av samma mynt – musiken var matematikens universella röst. Platons filosofskola lyfts som exempel på samtalsbaserat lärande i rörelse i trädgårdar, där kropp och intellekt inte var åtskilda. Sofisternas fria samtalsformer jämförs med studiecirkelns struktur.
6. Kinesiskt ordspråk: ”Teacher and student together make the teaching” används för att beskriva den ömsesidiga relationen i folkbildande pedagogik.
7. Filmen The Commitments: Nämns i samband med studiecirklar och garageband för att visa på sprängkraften i kollektivt, självorganiserat lärande.
8. Filmen Hets (karaktären Caligula): Illustrerar den auktoritära lärarroll som hårdare kontrollsystem riskerar att uppmuntra.
9. Sveriges Radio och Visit Sweden: Sveriges Radio nämns för ett inslag om hur folkhögskolor möter unga som varit ”hemmasittare”, och Visit Sweden för sin kampanj om Sverige som resmål för introverta turister.