Arete podd – studiematerial avsnitt 13 med Gert Biesta

Studiematerial · Avsnitt 13

I detta 13:e avsnitt av podden Arete (det andra på engelska) samtalar värdarna Daniel Berton (folkhögskolerektor) och Carl-Anders Säfström (professor emeritus i pedagogik) med den framstående pedagogikforskaren Gert Biesta. Samtalet kretsar kring utbildningens nuvarande kris och hur den moderna skolan alltmer präglas av instrumentalism, mätbarhet och nyliberal styrning.

Arete podd · Studiematerial för studiecirklar och samtalsgrupper

Om materialet

Materialet är framtaget av Arete tankesmedja för att bjuda in till reflektion. Här finns en sammanfattning av avsnittet, frågor att samtala kring och källor för den som vill läsa vidare – för studiecirkeln eller andra samtalsgrupper. Så tar vi gemensamt ansvar för det demokratiska samtalet.

Så startar du en studiecirkel →

Kort sammanfattning

Huvudteman i samtalet inkluderar

Från utbildning till ”lärifiering” (learnification): Biesta kritiserar hur utbildningsbegreppet har reducerats till ett snävt fokus på ”lärande”, effektivitet och mätbara resultat. Därmed riskerar frågan om utbildningens syfte och demokratiska värde att gå förlorad.
Livslångt lärande som plikt: Hur idén om livslångt lärande har förvandlats från en demokratisk rättighet och möjlighet till en individanpassad plikt för att försörja arbetsmarknaden med flexibel arbetskraft.
Utbildningens tre funktioner: Utbildning måste balansera och prioritera tre dimensioner: kvalificering(kunskaper och färdigheter), socialisering (värderingar och normer) och framför allt subjektifiering (att stödja individen att bli ett fritt, ansvarstagande subjekt i sitt eget liv).
Bildning kontra Erziehung och folkbildningens roll: Biesta problematiserar det tyska bildningsbegreppet (Bildung) för dess blinda fläck gällande individens etiska ansvar. Han ställer det i relation till den svenska folkhögskolans och folkbildningens unika tradition att inbjuda människor till delaktighet och hålla medborgare ”vakna”.
Utbildningens vackra risk och statens roll: Utbildning innebär en oundviklig risk eftersom människors frihet inte kan kontrolleras i förväg. Biesta varnar för hur stater och marknadskrafter (New Public Management och konsultbolag) försöker styra utbildningen genom mätningar istället för att stödja samhällets eget ansvar för sin bildning.

Lyssna på avsnittet

Reflektionsfrågor

Lärande vs. Utbildning: Vad innebär skillnaden mellan ordet ”lärande” och ordet ”utbildning” i er egen vardag eller verksamhet? Har skolan/samhället blivit för fixerat vid ”lärifiering”?
Rättighet eller plikt: Upplever ni att idén om ”livslångt lärande” i dag fungerar som en demokratisk rättighet eller som en ekonomisk plikt att ständigt hålla sig anställningsbar?
Mätbarhet och måluppfyllelse: På vilka sätt leder jakten på mätbara resultat och tester till att utbildningens djupare syften (som bildning och demokrati) hamnar i skuggan?
Utbildningens tre funktioner: Hur kan vi i praktiken skapa en bättre balans och prioritering mellan kvalificering, socialisering och subjektifiering? Hamnar subjektifieringen ofta på ”fredag eftermiddag”?
Bildningens blinda fläckar: Gert Biesta varnar för att man kan vara högt bildad och ändå handla oetiskt eller antidemokratiskt. Vad krävs utöver kunskap och kultur för att fostra etiskt ansvarstagande människor?
”Lärarens knackning på dörren”: Biesta använder metaforen att lärarens viktigaste uppgift är att ”knacka på dörren och fråga om någon är där”. Vad innebär denna inbjudan i mötet med deltagare/elever?
Pedagogikens vackra risk: Varför är utbildning oundvikligen en ”risk”, och varför försöker moderna stater och målsystem kontrollera bort denna risk? Vad förlorar vi när risken elimineras?
Verkligt användbar kunskap: Arbetarrörelsens söndagsskolor sökte ”really useful knowledge” om makt och samhälle. Vad utgör ”verkligt användbar kunskap” för medborgare i dagens samhälle?
Statens vs. Samhällets ägandeskap: Vem äger egentligen utbildningen – staten, marknaden eller medborgarna? Hur kan folkbildningen och folkhögskolorna bevara sitt oberoende och sin motståndskraft mot målstyrning och New Public Management?
Hålla oss kollektivt vakna: Biesta beskriver folkbildningens kärna som att ”hålla oss kollektivt vakna som medborgare”. Hur kan en studiecirkel eller folkhögskola i praktiken bidra till denna demokratiska uppvaknandeprocess?

Vilka är de tre viktigaste lärdomarna du tar med dig från detta avsnitt och hur ska du praktisera dem?

✦ ✦ ✦

Källor, tänkare och personer som nämns i avsnittet

Gert Biesta: Huvudgäst i avsnittet, professor i pedagogik vid University of Melbourne och professor emeritus vid Maynooth University. Han presenterar sina teoretiska ramverk kring subjektifiering, pedagogisk risk, lärifieringskritik samt utbildningens demokratiska uppdrag.
Carl Rogers: Humanistisk psykolog som nämns för sin bok Freedom to Learn (1960-talet). Rogers använde ursprungligen ”lärande” som ett frigörande begrepp mot institutionellt tvång, vilket Biesta kontrasterar mot hur ordet senare kom att användas som ett pliktkrav.
Zygmunt Bauman: Sociolog som citeras angående begreppet ”flytande kapital” (liquid capital) och hur det nyliberala skiftet skapade krav på en flexibel och anpassningsbar arbetskraft.
Emmanuel Levinas: Etikfilosof som nämns i relation till sin kritik av socialiseringsbegreppet samt sin syn på frihet och ansvar. Levinas beskriver hur frihet uppstår i situationer där en medmänniska eller situation kallar på en personligen (”att göra det som bara jag kan göra”).
Georg Simmel: Sociolog som nämns i samband med kritiken av socialisering som en form av inordning och konformitet.
Immanuel Kant: Filosof som lyfts fram angående upplysning, subjektifiering och tanken om människan som ett självständigt subjekt.
John Dewey: Pedagogisk filosof som nämns som en nyckeltänkare kring relationen mellan utbildning, demokrati och subjektifiering.
Hannah Arendt: Politisk filosof som nämns som en central tänkare för att förstå frihet, offentlighet och demokrati i utbildningssammanhang.
Jacques Rancière: Franskspråkig filosof som åberopas angående frågan om medborgarna själva måste återta utbildningen från staten.
Anthony Giddens: Sociolog som citeras för sin tes om totalitära stater: om mer än 50 % av hushållen får tillgång till kommunikation (som telefonlinjer) har staten svårt att behålla totalitär kontroll.
Leonard Holmström: Historisk profil inom den svenska folkhögskolerörelsen som diskuterades i relation till tidiga utredningar och folkhögskolans utveckling i Sverige.
Vladimir Putin & Donald Trump: Auktoritära politiska ledare som Biesta nämner som exempel på aktörer som hävdar att frihet inte gäller alla utan bara ett utvalt fåtal.
Adolf Hitler / Nazismen: Diskuteras kring det tyska bildningsbegreppets historiska misslyckande, där högt ”bildade” personer ändå kunde fatta beslut att bli förbrytare.

Böcker, rapporter och historiska källor

The Beautiful Risk of Education & World-Centered Education (Gert Biesta): Biestas böcker där han utvecklar tankarna om utbildningens syften, risken i pedagogiken och varför utbildning inte kan garantera förutsägbara utfall.
Freedom to Learn (Carl Rogers, 1960-talet): Boken som introducerade idén om friheten att lära som en rättighet mot statlig och institutionell kontroll.
Is democracy a problem for education or an educational problem? (Gert Biesta): En text där Biesta vänder på begreppen och framhåller att demokratin ställer krav på ett vuxet ansvarstagande för sin frihet. Ladda mer på engelska, eller på svenska.
1800-talets brittiska arbetarrörelse och ”Sunday Schools”: Historiskt exempel på hur arbetarrörelsen skapade egna söndagsskolor för att tillägna sig ”verkligt användbar kunskap” (really useful knowledge) om makt och politik, till skillnad från arbetsgivarnas snäva yrkeskunskaper.
Svensk validerings- och livslångt lärande-rapport (ca 2006–2010): En svensk utredning skriven av en statsvetare och en ekonom som omdefinierade livslångt lärande från demokratiskt medborgarskap till kompetensförsörjning för industrin.
Svenska folkhögskoleutredningarna från 1924 och 1944/1946: Historiska betänkanden som lade grunden för folkhögskolans fria och frivilliga ställning i Sverige, där olika politiska läger enades om folkbildningens betydelse för demokratin.
Det nederländska dokumentet The quality of education (1981): Ett historiskt skifte i Nederländerna där begreppet ”det goda i utbildningen” ersattes av resultat- och marknadsinriktad ”kvalitet” efter rådgivning från konsultbolag som McKinsey.

Rekommenderad läsning

The Beautiful Risk of Education, G. Biesta
På svenska: God utbildning i mätningens tidevarv, G. Biesta (Bokus)

Arete poddSamtal om folkbildning, pedagogik och demokrati under ledning av Carl-Anders Säfström, Johanna Iggsten och Daniel Berton. Till varje avsnitt finns studiematerial för cirklar och samtalsgrupper. Alla avsnitt →